Krutfabrikerna i Tyfors

Tyforsfabrikerna tynar sakta bort (bilder längst ner)

Från 1946 då verksamheten upphörde och fram till 2008 så var det knappt någon som kände till krutfabrikerna i Tyfors mitt i de djupaste Bergslagsskogarna. När man en höstdag 1946 släckte ljuset, låste dörren och gick hem från krutfabriken så gick man hem i tron om att man inom några år åter skulle få gå tillbaka till fabrikerna som man gjort under de gångna sex åren. Inte trodde man att verksamheten under krigsåren bara var en tillfällig verksamhet som aldrig mer skulle startas. Arbetet med bygget av båda fabrikerna gick på rekordtid, beslutet om att anlägga fabrikerna togs på hösten 1938 och ritningarna låg klara redan efter ett par månader men arbetet med lokalisering av platserna och vägar dit pågick då redan.

Tyforsfabrikerna skiljer sig rejäl från varandra och namnen på de båda har även de skiljt sig åt genom åren. Här väljer vi dock att kalla fabrikerna för Tyfors A och Tyfors B. Tyfors A är den fabrik som anlades nere i samhället Tyfors vid den gamla smalspårsjärnvägen mellan Fredriksberg och Neva på Inlandsbanan. Banan hette då HFJ, Hellefors – Fredriksbergs Järnväg och revs upp under 70-talet och den här banan kom att bli den viktigaste länken för transport av material till fabrikerna och färdiga produkter från den samma. Tyfors B anlades insprängd i omgivningarnas största berg några kilometer bort, hit drogs aldrig någon järnväg eftersom nivåskillnaden är för stor, utan här användes landsvägtransporter. Fabrikerna verksamheter kördes parallellt med varandra men tanken var att kunna lägga hela produktionen i Tyfors B i händelse av att A-fabriken blev satt ur drift. Det som i huvudsak producerades vid fabrikerna var krut och laddningar till det svenska försvaret även om en liten del även såldes till den privata marknaden. Produktionen byggde dock på att man tillverkade en del av produkterna i en fabrik och sedan kompletterad och slutförde i den andra, men en fabrik kunde alltså själv stå för den färdiga produkten.

Vi ska här inte gå in på detaljer i den direkta produktionen och vad som producerades men kan nämna att det ständigt fanns nästan obeskrivligt mycket produkter till produktionen eftersom man inte visste om Sverige skulle dras in i andra världskriget och behovet av stora mängder plötsligt skulle uppstå. Under produktionsåren låg tillverkningen på endast 25% av sin egentliga kapacitet. Som mest arbetade 80 personer i den direkta produktionen men fler fanns redan utbildade för att kunna ingå i en trepass skifttjänstgöring. Bara i Tyfors B förvarades över 10.000 kbm av olika spritsorter, däribland etersprit, som behövdes för tillverkningen. Det förvarades inte speciellt mycket färdiga produkter vid fabrikerna utan dessa fraktades snabbt ut till en många snabbt färdigställda förråd runt om i mellansverige. Tyforsfabrikerna är dock bara en av flera produktionsfabriker i Sverige under den här tiden. I slutet av 60-talet hade fabrikerna helt tjänat ut sitt syfte och beslut togs att fabrikerna skulle avrustas och tömmas på det som fanns kvar. Båda fabrikerna tömdes på utrustning och kvarvarande produkter, kvar blev dock sådan som man inte hade användning för och även all dokumentation man fört över produktionen. Fabrikerna plomberades sedan på nytt, fönster och dörrar spikades igen och nya bastanta lås och bommar monterades. B-fabriken återupplivades dock till viss del i början av 80-talet när 1/3-del byggdes om till ”mobbförråd” med helt ny inredning, avfuktning och larm.

Efter 2008 så tog intresset för fabrikerna åter fart men den här gången av ivriga sökare av både spännande platser och den historiska delen av svensk militärhistorik. Tyfors A hade redan under 1990-talet hyrts ut till den lokala Folkraceklubben och var sedan länge känd och välbesökt, men den mer mytomspunna Tyfors B hade ännu inte lyckats att bli upptäckt och utforskad. Det här skulle dock rådas bot på när man i tv-serien ”Svenska Hemliga Rum” i tv blev inbjuden in i Tyfors B av programledaren Melker Becker. Nu påbörjades en häxjakt på fabrikens position och plötsligt så var det många som hittade dit och förfallet samt plundringen vart snabbt ett faktum. Timebandits.se kände redan före 2008 till platsen för B-fabriken men bara lagt den till listan över platser som skulle utforska bättre och då arbetat med att få besöka platsen med alla tilltänkliga tillstånd och slippa göra åverkan inför besöket. Det här var planer Timebandits.se lade åt sidan 2009 då plötsligt B-fabriken var tillgänglig efter att Fortverket avyttrat anläggningen och överlämnat den till markägaren, då stod dessutom portarna öppna och Timebandits.se gjorde ett litet besök, dock utan att dokumentera eller påverka den kvarvarande historia som platsen kunde berätta. Efter att hösten 2012 ha fått höra att fabrikerna nu var välbesökta så beslutade Timebandits.se oss för att åka dit för en dokumentation innan förfallet blivit för stort och innan man beslutar sig för att inte längre hålla dessa tillgängliga. Timebandits.se besökte både Tyfors A och B, bortsett från den delen som fortfarande är låst och larmad. Det här är den sista gången Timebandits.se besöker platsen men kommer länge att ha i minne de historiska vindar som blåste under besöket.

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s